Ja, ja.

Det var ett himla tjat om att uppdatera bloggen. Anledningen till att det kanske inte har hänt så mycket på bloggen på senaste tiden är att det har varit lite lågsäsong i torpet. Jobbresor, onda ryggar och tidsbrist har gjort att vi inte har hunnit riva mer i köket. Den Stora Planen är nu att faktiskt avsätta lite mer sammanhängande tid till torpfixeri under julledigheten.


Vi är ju ute nästan varje veckoslut, om inte annat för att springa lite med jycken i skogen och titta till det lilla smultronstället och stirra in i brasan och dricka te och äta bulle. Härom helgen hann vi ändå smälla ihop en provisorisk trappa. Vi har bara haft en icke-ändamålsenlig sten framför torpet sedan vi rev bort den murkna gamla trappan och för allas trevnad och ergonomiska ställningstaganden så behövde detta åtgärdas. Spillvirke och 10 spikar - det får duga tills vi orkar kika på mer långsiktiga lösningar till trappa... Jag skulle vilja ha en naturstenstrappa med två trappsteg. Det är ändå lite högt för att bara ha ett trappsteg och så är ju tomten utsmyckad med en hel del sten lite här och var. Så det skulle passa fint, tror jag. Men detta får duga så länge.

Äntligen!

Vi har faktiskt åstadkommit massor i helgen - titta!

De gamla köksskåpen...

... borta! =)

Nu ser köket alltså ut som nedan. Vi har med en hel del kvinnokraft lyckats riva bort det mesta. Vi har ett takhögt skåp kvar, som vi tror att vi kan riva under en dag och det innebär att det krävs en helg till för att tömma hela köket - och sedan börjar det så småningom att bli dags för uppbyggnad istället för att riva ut, det ska bli enormt spännande.

PS. Jula säljer skitdåliga laddningsbara lampor för 79;- (se gulsvart objekt på spisen). Nyladdad varade skenet i c:a 1/2h, så man får jobba bra fort om man ska hinna se vart släggan träffar... På tal om vart släggan träffar: jag har råkat slunga iväg en hammare och lite annat löst under vårt slit i köket. Se även gasollampan som i fredags fortfarande hade en glaskupa. Nu finns den ej mer. Inga personskador rapporteras dock trots mina yvigheter. Det är något med handskarna tror jag, de sitter liksom lite konstigt... Löst på något vis.

Familjen Andersson

Från en berättelse av Anna Jonsson (f 1913), nedtecknad 1971:

"I närheten av sockengränsen fanns en stuga som hette Vägstorp. Där bodde en snickare som hette Andersson. Han tillverkade laggkärl. Bykkar, tvättbaljor och byttor att salta fläsk i. Han var nog mycket skicklig i sitt yrke. Han var gift och hade en son (Konrad). Snickaren och hans fru skiljdes och hon bodde sedan ensam i Dubbeltorpet. Dubbeltorpet var två stugor ihopbyggda så i dag skulle det väl ha kallats radhus.

Mor skickade oss barn till gumman med mjölk och en limpa. Gumman var så böjd i sin rygg så hon fick gå med en pall framför sig att hålla händerna på. Deras son Konrad bodde i en stuga en liten bit in i skogen från Dubbeltorpet. Där levde han väl nästan på svältgränsen. Ingen vågade gå till honom med mat för alla var nog lite rädda för honom. Omkring 1924 fick han för sig att han skulle vara kvinna. Hans hår fick växa så att det hängde ner på axlarna. Han klädde sig i kjol och endast damkläder dugde åt honom.

Ibland då vi gick från skolan mötte vi honom i storskogen. Jag minns en gång då han gömde sig bakom en gran då vi gick förbi. Sedan sprang han förbi oss och gömde sig på nytt men jag
kan inte minnas att vi var särskilt rädda. Han gick till Eklund och handla sig lite mat så han fick väl lite pengar av socknen att leva av. På sommarkvällarna kunde vi ibland höra Konrad sjunga ända till Ängen. Du rusade alla barn genom skogen för att höra på honom. Precis fram till stugan vågade vi oss men vi gick så nära att vi kunde se honom. Han satt då utanför stugan och sjöng i en stor tratt från en grammofon. På så sätt hördes sången så långt. Var han fick sina damkläder från vet jag inte."

Stackars Konrad, han kan inte ha haft det lätt. Jag ska försöka lyssna lite extra i skogen om han finns kvar, sjungandes i sin grammofontratt...

Hårt jobb och mys

Idag har vi rivit massor i köket, men jag återkommer med de alltid lika dramatiska "före" och "efter"-bilderna imorrn! Men däremot lägger jag direkt ut bildbevis på hur fint vi har haft det idag. Vi var ute på en långpromenad med hunden i djupa trollskogar med mossa och höga tallar. Han njöt minst lika mycket som vi gjorde... Sedan kom vi in, tände ljus, och grillade korv (!) på glöden i öppna spisen. Och det var bara så stämningsfullt och tyst.

Puts

Det blev lä fint. =)

Första snön

Det är knappt att väggarna behöver målas... mysfaktorn är enorm alla redan! Mormors gungstol som blev över när hon flyttade till lägenhet kommer att bli min favvoplats i hela världen. Antagligen för att sitsen är lite extra bred. =D

Helgens bragder

Det var länge sedan nu som det blev nån uppdatering på torpbloggen. Det har mest haft att göra med att jag inte varit ute på två veckor, eftersom mitt lilla höstlov gick åt att skriva uppsats. Men nu är den i princip klar, så nu är det tillbaka till torpet som gäller!

Så vi var alltså ute förra helgen och vårt stora mål var att riva lite i köket. Det var verkligen gediget hantverk - eller material i alla fall - så det tog lite tid att riva. Men ack, vad skönt när det väl blev klart med del ett!

Om man kikar på den sista bilden, så tycker jag att man med lätthet (!) kan börja skönja hur det kommer att se ut. Nytt vitmålat bruk och timmerstockarna med ett vitt lager limfärg... =) Golvet är fortfarande ett litet mysterium, eftersom vi nog får kika lite på hur hårt lacket sitter och vad vi kan göra av det. Men troligen blir det målat i ljust grått.

Det kommer att bli så fiiiiiint! *hihihiii*

Vi flyttar in

Då har vi blivit klara med det vi hinner göra utvändigt med torpet i år, det vill säga en första utvändig målning och lite plantering av tulpan- och krokuslökar. Fortfarande ligger våra fällda träd huller om buller i trädgården, men jag hoppas innerligen att de försvinner inom en vecka de med... *ska ringa ett allvarsamt samtal om detta*

Förra helgen sågade vi upp lite vedklampar med hjälp av svärmor&co och igår klöv vi klamparna så att vi har finfin ved att elda med i vinter. Större delen har vi ju sålt (mot trädfällningen), men lite gammal ved och mindre grenar har vi nu alltså förvandlat till bränsle inför de kommande mörka månaderna. Det visade sig för övrigt att jag är en jäkel på att klyva ved - takterna sitter i sedan barnsben. =)

Nu flyttar vi ju inte in som i att det går att bo i stugan, men vi flyttar inomhus med renoveringsprojekten. En förutsättning för det är ju att det är varmt nog att kunna jobba inne och därför är det extra skönt nu att muraren är klar med sitt arbete på skorstenen och att jobbet har fått klartecken från skorstensfejaren. Vi testkörde kassetten i helgen och det fungerade jättefint! Varmt och skönt blev det och mysfaktorn var total! I och med värmen börjar det kännas som att torpet inte är så långt borta från att vara beboeligt. Vi hade med oss varm choklad och ostmackor och jag fann mig efter en stund sittandes i gungstolen (tack mormor!) med vovven i knät bara njutandes av elden i öppna spisen.

Det var total lycka.

I väntan på våren och möjligheten att reparera lerkliningen på väggarna i rummet, så ger vi oss på köket. I taket har vi hittat breda plankor under den hemska takskivan som spikades upp någon gång på 60-talet. Vi får kolla lite mer i vilken kondition de är och hur mycket spån som 'läcker' ner mellan plankorna, så hur taket blir är lite osäkert i dagsläget. Men i vilket fall består det närmaste arbetet av att helt enkelt blåsa ut allt ur köket - de gamla diskbänkarna mm.

Gamla tapeter - del 2

Så igår var vi stugan hela dagen för att måla om en vägg till, det gick riktigt bra och smidigt. Och det härliga känslan av att ha jobbat med sina händer och se resultat är fortfarande ganska oslagbar.

Till tapetexperten Frida (se inlägg om tapeter från maj): Denna tapet lyckades jag skrapa bort från baksidan av tittskåpstapeten - räcker det för att komma fram till något klokt kring dess ålder? Jag såg också på baksidan av tapeten att våderna inte gick från golv till tak, utan det fanns skarvar mitt på väggen också.

Jag lägger också in en bild på en hel rapportlängd på tittskåpstapeten.

Hjälp och engagemang

Håhåå jajjaaa, nu har jag fått ÄNNU mer hjälp i dateringen av kunniga människor i Småland, detta med hjälp av tapeten som satt i rummet. Jag ska försöka gräva fram mer av den bruna som satt mellan den fina tittskåpstapeten (har jag lärt mig att det heter) - som ni ju fick se i inlägget i maj - och väggen. Jag ska se om jag kan trolla fram en bild på den senare ikväll...

*spänningen stiger*

Dolda skatter...

Härom dagen tänkte vi att vi skulle kolla lite på köket, som ligger ganska högt upp på vår projektlista under vinterhalvåret. Jag gick loss med kofot en liten bit vid spisen (egentligen skulle jag kolla lite detaljer kring hur spisen var konstruerad bakom det asfula - ett befogat kraftord i detta sammanhang -kaklet). Och så "råkade" jag bli sugen på att kika bakom de fula väggarna och se vilken vacker syn som mötte mig. =) Vi trodde nämligen inte att timret skulle ligga så långt in i mellanväggen, utan att det ovanför spisen skulle vara bruk eller något annat - men inte väldigt vackra och fräscha timmerstockar!

Den smakfulla inredningen före...

... och efter min kofot varit framme! =) Kan ni ens förestålla er hur vackert det kommer att bli i köket när vi har blåst ut all skräp som finns i köket idag och det är istället en timmervägg målad vit och resten av väggarna i vitmålad panel; blänkande fin vedspis, högblanka ljusgråa plankgolv (de är redan lackade, så det blir svårt att ta fram skurgolv igen), klarrödrandiga trasmattor, linnehanddukar med röda broderier och massor med vackra ting?!

*lycklig av blotta planen*

Dagens målardåd

Den hårt vindpinade och solblekta södersidan fick sig ett rejält lager med färg idag. Jag tycker skillnaden är märkbar; eller vad säger ni?

Före

Efter (ni märker att det hann bli mörkt under tiden vi slet?!)

Datering och släktforskning

I sommar har jag varit kontakt med byggantikvarierna på Länsmuseet i Östergötland - ett kunnigt gäng människor som innehar hur mycket kunskap som helst om denna typ av byggnader.

Vad gäller dateringen, så har jag fått tips om häradskartor och andra sätt att försöka ta reda på tiden då torpet byggdes. Kartan som jag kikat på gjordes 1878 och på den finns vårt torp med! Och efter att ha skickat in bilder på torpet - såväl in- som utvändiga - så tror man att torpet har kommit till ngåon gång i sekelskiftet 1700-1800-talet! Tänk om väggarna kunde berätta allt de sett under dessa 300 år; alla barn som är födda i stugan; alla gräl och all kärlek som har fått plats i det lilla lilla torpet...

Jag har försökt gräva i hembygdsföreningens skrifter och snegla på traktens släktforskning och faktiskt hittat lite information om några personer som bott i torpet i början på 1900-talet. Det var en gårdshantverkare Gustaf Andersson (som tillverkade laggkärl) som flyttade till torpet 1908. 1918 hände dock något hyfsat oväntat; Gustaf och hans fru Selma Karolina skilde sig och hon flyttade från torpet! Hur sannolik var en skilsmässa 1918? Och den stora frågan blir då förstås VARFÖR?!

Grinden

Kommer ni ihåg den gamla trasiga och risiga grinden jag visade tidigare i vår? Som vi skulle gör en ny efter? Här kommer bildbeviset på att det har hänt något sedan dess! Grinden är klar (fast bara grundmålad) - nu återstår bara att sätta upp staketet och grindstolparna...

Originalet



... och den nytillverkade



Det känns väldigt kul att kunna i så stor utsträckning som möjligt kunna bevara det som funnits vid torpet innan. Former, färger, viss funktion också. Allt som vi vill ha i ett modernt stuk (t.ex ett fungerande kök med vettig arbetshöjd) kommer vi att göra löst, så att inget av det ursprungliga behöver lida för våra nutida behov.

Nya nyheter!

Ja, nu var det ett tag sedan nånting hände på denna torpblogg... Sommaren gick fort (och jag var i utlandet juni & juli) och sedan dess har det varit lite semester samt en hel del jobb. Det har med andra ord varit fullt upp och torpet har ibland fått vänta lite. Vilket är väldigt skönt - att inte ha någon deadline. Allt får ta sin tid.

Här kommer några bilder på saker som trots allt har hänt:

TRÄD

Ett antal träd har fällts på tomten; till min systers förtret! Visserligen hade det kunnat vara fint att ha kvar björkarna framför entren - om de inte hade varit så stora att de dels suger allt vatten från gräsmattan och skymmer hela tomten efter kl 16. Skönt att ha detta gjort - om en vecka eller två kommer träden som nu ligger huller om buller i trädgården att hämtas och några fler skall fällas. Det kommer att bli himla fint och luftigt!

Före



Efter




JORDKÄLLAREN

Numera ser den ut såhär...







Hyfsat stor skillnad jämfört med detta, inte sant?!



Den ljusa gröna nyansen (självklart är dörren målad i linoljefärg) är den vi skall ha som accentfärg i utvändiga snickerier - utöver vitt, såklart. Dörren är gjord för hand som allt annat, har man ingen el så blir det inga elverktyg heller... =)

FÄRG

Och sist - men inte minst - har vi idag målat en av väggarna med ett nytt lager falurött. De andra tar vi nog under nästa helg, så att hela torpet har fått ett lager med färg innan hösten och vintern kommer. Fint, va'?

Före



Efter

Entrén

En sådan port skall det bli! Fast en nytillverkad, alltså! =)

Men hur skall trappan vid ingången se ut?

En jordkällare med 'potential'

Jämförelse

Under den stora rensningen i helgen röjde vi en hel del - se bara vilken skillnad nu när det sunkiga staketet rykte! =) *nöjd*

Bakom tapeten...

Se vad vi har hittat... En vansinnigt snygg tapet under det hemska rutiga som hade slängts upp på väggen någon gång på 60-talet (tror vi). Men se så fint... Tanken är nu att vi skall försöka få loss en större bit för att rama in den i syfte att behålla lite av torpets historik. Kul! Vi skall försöka oss på att ta reda på lite mer om tapeten, den är ju inte helt vanlig i torpmiljö mitt ute på landet i en stuga på 30kvm!